Postat i: Okategoriserade
Efter att ha arbetat med upphandlingsfrågor i mer än 15 år, så börjar det mest märkliga frågor dyka upp i huvudet. Jag har lite svårt att avgöra om det är ett friskhetstecken eller om det är symptom på begynnande mentala skador efter alla dessa år, men hoppas förstås på att det är det förstnämnda.
Den fråga som bl. a har dykt är: Vad kostar mjölken? För Falu kommun eller Umeå! Nu tyder undersökningen som redovisas i veckans AnbudsJournalen att den är lite dyrare i Umeå, men beror det på att man i Umeås fall har arbetar med att samordna kringliggande kommuners behov av mjölk och fått en nackdel av dessa kommuners glesbygdsprofil eller blir mellanmjölken lite dyrare för Umeå för att man i huvudsak serverar barnen i skolorna lättmjölk?
Jag vet inte och inte heller någon jag pratat med vet skälen. Man har överhuvudtaget ingen aning om var grannkommunens mjölkpriser ligger på om man inte har genomfört inköpen samordnat. Visserligen har jag ingen aning om vad mjölken kostar mig i Konsum eller ICA som privatperson, men det är med mina pengar jag betalar och jag har svårt att påverka inköpspriset genom att ändra min metod för inköpen. Stjäla är ju inte tillåtet!
En kommun med sina stora inköpsvolymer har helt andra möjligheter och skulle Umeå ligga på Falu kommuns priser, skulle man sänka sina årliga kostnader med mer än 800 000 kr. Om nu kommunerna lämnat rätt uppgifter till redaktionen!
Vi hade på redaktionen vissa svårigheter att jämföra kommuners avtalspriser, inte minst för att avtalen ser olika ut och att leveransvillkor mm skiljer. Avtalen är vidare tecknade vid olika tidpunkter och konkurrenstrycket varierar över tiden. Det är ändå lite fascinerande att flera avropare av mjölkavtal inte har en aning om hur prisjusteringsklausulerna ser ut, man får bara nya prislistor från leverantören och förutsätter att allt är i sin ordning. På fråga sedan till de ansvariga för avtalen hur leverantören av mejeriprodukter motiverade prisförändringen och hur själva godkännandeprocessen gick till, blev ofta svaren att det inte fanns några djupare motiveringar och att man regelmässigt godkände höjningarna utan några större åthävor. Detta trots att avtalet förutsatte att leverantören skulle prestera tydliga skäl för att få dessa godkännanden!
Nu ska mjölkundersökningen ses som en första ansats till prisjämförelser, men jag är övertygad om att skulle Kammarkollegiet genom det Nationella Upphandlingsstödet lägga ner lite kraft på prisjämförelser på utvalda produkter eller enklare tjänster, skulle konkurrenstrycket öka med lägre priser som följd. Det är inte ens säkert att konkurrenstrycket behöver öka, det räcker med att ansatser till analys bakom de skilda prisnivåerna. Upphandlare behöver hjälp för att prestera lite ”smartare” förfrågningsunderlag!
Det blir spännande när/om elektroniska auktioner får ett genomslag inom den offentliga upphandlingen. Resultatet av den enskilda upphandlingen får en snabb publicering och kraven på förfrågningsunderlagen som upphandlingsdokument borde innebära att det blir enklare att jämföra resultaten mellan olika köpare. Det gäller inte bara mellanmjölk, ta bara produkter som ohålat kopieringspapper, konstgödning, potatis mm.
Jag hoppas bara Kammarkollegiet eller kanske Sveriges Kommuner och Landsting ser nyttan av att jämföra och analysera mer. Då kommer livet att bli lite mer spännande och färre upphandlare behöver fundera på vad och hur under sin arbetstid. Den tiden kan läggas på metodutveckling och större engagemang i vad övriga delar av organisationen egentligen sysslar med på upphandlingsområdet!
Kommentera än så länge
Lämna en kommentar
