Postat i: Okategoriserade
Jag vet inte om göteborgare är mer tålmodiga än stockholmare eller om jag bara är fördomsfull mot folket på Sveriges framsida. Men jag är kanske påverkad av historien när en irriterad stockholmare till en spårvagnsförare i en försenad 3:a vid Kålltorp utbrister:
- Det här går ju så lååångsamt, varför har ni inte som vi någon tunnelbana i Göteborg?
-Ja du vet, vi har ju inget att dölja.
Men den historien var kanske bättre innan Janne Josefsson och Uppdrag Granskning gjorde entré i Göteborg.
Men mina reflektioner rör egentligen Göteborgs Upphandlingsbolags upphandling av tekniska konsulttjänster under 2008, som bolaget hade tänkt avsluta innan året tog slut. För att vinna tid i mindre beställningar hade man tänkt sig att uppdrag till ett värde mellan 5 och 20 prisbasbelopp kunde ske antingen genom att den enskilda enheten valde det bästa anbudet eller tillämpade en förnyad konkurrensutsättning. På tilldelningar över 20 prisbasbelopp skulle alltid förnyad konkurrensutsättning ske. Ett försök till nytänkande som inte alla tyckte om, i vilket fall inte sexton leverantörer, och som Länsrätten i Göteborg satte stopp för genom ett interimistiskt beslut den 22 december 2008.
Efter fyra veckor, den 22 januari 2009, kom så länsrättens dom. Upphandlingen skulle göras om. En eloge till länsrätten för den snabba handläggningen med alla dessa jul- och nyårshelger som störande inslag, även om jag misstänker att Upphandlingsbolaget inte alls vara glada över domen. Man var så missnöjd att kammarrätten mötte en överklagan och nu tog det lite längre tid, nästan 17 veckor innan Kammarrätten i Göteborg kom till samma slutsats som förstainstansen.
Och då fick Regeringsrätten förmånen att möta en överklagan från bolaget. För att hjälpa Regeringsrätten på traven, yrkade även bolaget att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Man tyckte att frågan var så viktig att EU-domstolen borde klarlägga hur EU-rätten ska tolkas. Det är ju så att EU-domstolen tolkar unionsrätten, medan den nationella domstolen har en exklusiv behörighet att bedöma fakta i det aktuella målet och slutligt avgöra detsamma. Det var det stödet Upphandlingsbolaget tyckte att Regeringsrätten behövde.
Nu avslog den framställan och man avslog även överklagandet. Och nu hade det gått ytterligare 75 veckor! Hela ärendet hade man andra ord tagit ungefär 650 dagar innan Göteborgs Upphandlingsbolag hade fått besked om att de kreativa tankarna inte var så förnuftiga.
Jag är själv lite kluven till Upphandlingsbolagets metodansats och delar nog den högsta instansens uppfattning. Däremot tycker jag att det borde gå att arbeta med skilda avropsmodeller i ett samma ramavtal, bara man talar om i förväg när den ena eller andra modellen kommer att användas. Denna lilla klarhet lyckades tyvärr inte Regeringsrätten lyfta in i sin bedömning, själv hade jag och säkert också Upphandlingsbolaget gärna väntat några veckor till om man hade fått någon liten hint om vad som gällde då. Tyvärr prövar domstolen bara det som gäller i den enskilda upphandlingen, inte vad som hade gällt om den eller den omständigheten också hade funnits.
Det är bara att hoppas på att nästa överprövning med efterföljande överklagningar av kombinationsavtal - och då med förväg fastställd avropsmodell – inte tar 650 dagar, utan kanske bara 350 dagar. Går Göteborgs Upphandlingsbolag nu i dagarna ut med en ny upphandling vad gäller teknikkonsulter och med förändringen att valfriheten att välja avropsmodell tas bort, kan vi räkna med en ny dom i slutet av 2011. Om nu alla nivåer inom domstolsväsendet får chansen att säga sitt och då förstås med utgångspunkten att någon eller några leverantörer tycker det är värt att driva en process !
Det finns en vårdgaranti inom landstingsvärlden, det behövs kanske en processgaranti för LOU-mål inom förvaltningsdomstolarna, i vilket fall för den högsta instansen.
Kommentera än så länge
Lämna en kommentar
